Här hittar du en del evenemang, som jag övervarit och gillat, men inte skrivit om på annat ställe och inte heller dokumenterat låt-listan.

Jag var där:

Bra med folk, men inte fullsatt. - Patrik Boman var för kvällen justerad och hade kallat in Janne Adefelt som stand in bakom basen. Patrik nöjde sig med att annonsera låtarna och räkna in gänget, som verkligen var på bra humör och gav järnet. Sjäv var jag nog där mest för Karl-Martins skull och han gjorde mig inte besviken!

All musik är skriven och arrangerad av Patrik. Och det är båda mycket bra och mycket intressant. I Patriks sällskap blir det liksom en odyssé med nedslag i jazzens historia, men också i angränsande musikområden: New Orleans ("Reloader"), Charles Mingus ("Blues for Sam"), Duke Ellington ("Prolog"), 30-tals ballad ("Sad Story"), Dixieland ("Honey Sweet"), Funk ("Cyber Sam"). Blood Sweat & Tears ("Cactus Without Prickles"), storbands-ballad ("You Say You Love Me"), Rock ("F.D." som i Fats Domino) och snabb bebop ("Down and Out").

Lite för lite av publik för att Kulturhuset skulle vara nöjt med evenemanget. Och jazz? - Tja. meningarna är som vanligt delade. Här har vi ett gäng 70-talister som alla är mycket drivna musiker. De jobbar på bra och Linas eget material är i sig riktigt bra. Men på något sätt är det för mycket Bertol Brecht och Kurt Weil över det hela. "The real groove and that swing" infinner sig aldrig. Personligen tycker jag det hela var tämligen ointressant.

Inte så många i publiken precis. Trots det genomförde kvintetten sin konsert i sin helhet och summa sumarum: det var väldigt bra! Värt att orda om lite extra. I konstellationens planer ligger att göra en CD tämligen snart. Och den CD-n ser jag verklige fram emot!

Man har lagt sig vinn om en mycket genomtänkt och intressant repertoar med klar kantring åt bebop-hållet, men vissa influenser från den. sk. västkustjazzen fanns där också, liksom Karinas förtjusning (på goda grunder) över det som gruppen Lambert-Henricks-Ross producerade på sin tid.

Det fina samarbetet mellan Ulf och Mats firade klara triumfer i "Line For Lions" (Gerry Mulligan), där Petter spelade duett på valthorn med Anders´ flügelhorn, samt i "Farmer´s Market" (Art Farmer), där Petters härliga pianospel var lite extra glimrande.

Det är Anders som liksom binder ihop allting med sin trygga scennärvaro och sitt fina och varierade spel på båda sina instrument. Personligen är jag särskilt förtjust i hans kornett-spel med sordin. Anders´ feature denna afton var på flügelhorn och i "Up Jumped Spring" av Freddie Hubbard, som ju gick till sina fäder nyligen.

Karinas insatser är ibland rätt hisnande då hon ger sig på textsatta saker som "Night In Tunisia", "Social Call", "Joy Spring", "Farmer´s Market", "Donna Lee" och "Twisted". Därvidlag är influenserna från den formidabla Ann Ross högst påtagliga. Hon presenterade dessutom en egen text på den fina jazzvalsen "Blue Daniel" (Frank Rossolino). Men bara ett solo = scat-sång och det i "My Shining Hour". Hon gjorde det så bra, att åtminstone jag livligt hoppas, att hon framöver tar fler solon med sin scat-sång i andra nummer också.

Välspelat med stor energi och gott humör inför lite glesare publik än vanligt på Haninge Jazzcafé. Mest material från Linus´ egen penna och som finns på hans CD "The Lines" (2007). Plus några helt nyskrivna saker, men också några nummer emanerande från Duke Ellinton, Billy Strayhorn och Charlie Parker/Miles Davis.

Backstugan är en fin liten restaurang inrymd i en byggnad helt av trä med perfekt akustik för jazz. Bra käk dessutom. Den här snörika och slaskiga måndagskvällen var det fullsatt, och på god grunder, eftersom detta "saxsektions-projekt" är klart intressant med många fina arrangemang och mycket duktiga musiker.

Hans Bergman står för flertalet arr., men man har även material av andra arrangörer som Nils Lindberg och Johan Allénius. Även Stig Bengtsson (bs) hade ett bidrag med i kvällens konsert ("Georgia On My Mind"), som han själv exikverade på altflöjten.

Bergman utgår ofta från orginalalster av mycket kända musiker som Thad Jones ("Three In One"), Oliver Nelson ("Stolen Moments"), Wayne Shorter ("Children of the Night") och Clifford Brown ("Daahoud").

Extra fin krydda denna afton var Svenolofs eminenta baryton i nummer som "Have You Met Miss Jones?", "Takin´ a Chance On Love" och "My One and Only Love".

Förutom Andy (g/voc/scat) och Ulf (b) ytterligare en gitarrist, en flöjtist, två sångare, en tenorist och en trumpetare som också sjöng text och scat.

13 nummer avverkades, de flesta gamla godingar som återfinns på låtlistan. Dock inte följande 3 nummer:
- "Lennie´s Pennies" (Tristano)
- "Quiet Nights Of Quiet Stars" (Corcovado) (Jobim)
- "Fried Bananas" (Dexter Gorden).

Kallt i den gamla vinkällaren på Svartmannagatan. Och svinhalt på gatstenarna i Gamla Sta´n. Dessutom uselt snöväder, så att publiken var minimal är fullt begripligt. Det spelades i stort sett bara en halvt set, men med två överraskningar. Pauls fina munspelande var helt klart en angenäm bekantskap, tillika i en nyskriven låt av Ann kallad "Liten Anna-Karin".

Rätt lungt (och ganska kallt) på Bishop´s Arms denna afton. Det framfördes 18 musiknummer, varav jag tema-mässigt tyckte följande titlar var extra intressanta: ""Mean To Me", "When Sunny Gets Blue", "In a Sentimental Mood" (trio) och "You Don´t Know What Love Is".

Ungdomarna från Folkhögskolan under ledning av Malin Ahlberg (p) gjorde en bra konsert med omväxlande standards och eget material. Sättning: ts, el-g, p, el-b, dr.

Därefter intogs scenen av huskompet, som inledde med en triolåt och sedan genomgående spelade med herr Toresson på kvartett. Många underbara standards i ny och faschinerande belysning, hanterade med ett absolut utsökt team-work och stor lyhördhet av de fyra musikerna. Låtarna var (om jag kommer ihåg rätt): "Young and Foolish" (trio), "No Greater Love", "Stella By Starlight", "Winter" (orginal av M. Algotsson), "Sometime Ago", "Turnaround", "Days of Wine and Roses", "My One and Only Love", "Bye, Bye Blackbird", "Corvocado", "Rhythm Changes" (No Moon) samt extranumret "You Don´t Know What Love Is".

För mig personligen var kvällens huvudkonset helt enkelt glimrande, och jag är evigt tacksam för att det fortfarande finns utrymme för så här välspelande jazz-musiker att kunna verka i vår njugga tid. Haninge Jazzcafé var som vanligt välbesökt, vilket gläder en gammal jazz-själ.

Dagen började med den sedvanliga jazzbrunchen kl 10:30 där TIK (Tilling-Ikiz-Kling) spelade eget material och amerikanska standards fram till kl 14:45.

Efter brunchen riggades det om för jazzfilmvisning med material från olika artister från 50-talet till idag.

Från kl 19 spelade de fem banden c:a en halvtimmes konsert var.
Skivor och merchandise fanns till försäljning.

Kör-schema:
10.30 Dörrarna öppnades till jazzbrunchen med Mosebackes goda brunchbuffé
11.00 TIK (Daniel Tilling, Robert Ikiz, Kristian Lind) spelade 3 set fram till 14:45
15.00 snabb omriggning
15.30 c:a Jazzkonserter visades "på vita duken". Allt från Stan Getz till Joshua Redman.
19.00 Följande band intog scenen i nämnd orning med ca en halvtimmes konsert vardera och med musik från respektive släppta CD:

Lars Ekman Quartet (CD: "Introducing Lars Ekman")
Björn Cedergren (ts, ss), Daniel Tilling (p), Lars Ekman (b) och Daniel Fredriksson (dr).
"When Jazz Is Killin´" - "Remembrance" - "Too Close" - "Höken & Svanen".

Erik Lindeborg Trio (CD: "Live at Fasching)
Erik Lindeborg (p), Robert Erlandsson (b) och Kristian Fredmark (dr).
"Alice" - "Musta" - "The Spot" - "?" - "Tour De France".

Christian Herluf Pedersen Quartet (CD: "Alliance")
Christial Herluf Pedersen (ts), Fredrik Hermansson (p), Kristian Lind (b) och Björn Sima (dr).
"East End"- "Suleiman" - "Godspeed" - "?".

Hanna Elmquist Quintet (CD: "Ferry Yard Road")
Hanna Elmquist (voc), Björn Jansson (ts), Daniel Tilling (p), Lars Ekman (b) och Daniel Fredriksson (dr).
På plattan spelar Martin Sjöstedt bas.
"Shortcomings" - "Gothenburg" - "Bad Things" - "Holding Our Breath" - "Some Say Yes".

Klas Toresson Quartet (CD: "Statement")
Klas Toresson (ts), Adam Forkelid (p), Pär-Ola Landin (b) och Gustav Nahlin (dr).
"Gentle Hurricane" - "The Imaginary Four" - "Bobo´s Delight" - "Hastings On Hudson" - "Lester".

Verkligen genaralmönstring av den unga spännande stockholms-jazzen. Det sorliga är bara att all musikerna spelade gratis på denna välbesökta mini-festival, allt för att föra ut sin musik. Intäkterna för musikerna bestod helt i försäljningen av CD-skivorna och kanske en och annan T-tröja. Intäkterna för Mosebacke Etablissement bestod enbart i försäljning av mat och dryck. Inte ofta man kan göra om dylika bedrifter minsann!

Scenen på stället är verkligen bra och akustiken också. Ljus och ljud näst intill perfekt.

Packat på stället och ett tjattrande och sorlande som först gjorde musiklyssnadet näst intill omöjligt. Trots att jag satt precis vid scenen, hade jag problem med att höra vad som egentligen försegick uppe på scen. Men efter ett tag vänjer man sig och jag kunde avnjuta flera fina solon, särskilt av Ted och Stellan. Gruppen har gjort en CD med live-inspelningar från stället under 2008. Klart hörvärd.

Värdig avslutning på säsongen. Full fart med 4 sångare, 2 tenorsaxofonister, 1 flöjtist, 2 gitarrister och 1 pianist, förutom Andy och Ulf. Ulf hade problem med sin egen bas (inlämnad på reparation) och hade för kvällen lånat Ivar Lindells bas.

Fullsatt i ladan. Dagen till ära flera nya arr. Gossarna var riktigt spelsugna efter långt speluppehåll med denna grupp. Orginalbesättning. Gruppen kommer igen näst år i början av december. Börjar rent av bli tradition.

Välbesökt, väl genomfört och rikt varierat program. Stället är minst sagt på jazzhistorisk mark. Här huserade klubben Bobbadilla på 60-talet.

Mycket inspirerat och väldigt bra! Absolut världsklass. Välbesökt.